Hilde Brekke

Amning och introduktion av fast föda i ABIS
Barnen i ABIS blev i hög grad ammade, precis som barn i Skandinavien förövrigt. Hela 78% fick enbart bröstmjölk vid 3 månaders ålder. Vid 9 månaders ålder var det fortfarande 43% av barnen som blev delvis ammade. Nästan alla barnen fick prova fast föda för första gången mellan 4-6 månaders ålder. De vanligaste livsmedlen att introducera tidigt var potatis, morot och majs. Nästan samtliga barn fick AD-droppar under det första levnadsåret.

Betydelsen av vitamin D tillskott för utveckling av diabetes-relaterade autoantikroppar
Några studier har visat at tillskott av vitamin D kan skydda mot utveckling av typ 1 diabetes. Vi har därför studerat om tillskott innehållande vitamin D under graviditeten eller tillskott av AD-droppar under barnens två första levnadsår har betydelse för uppkomst av autoantikroppar som igen kan betyda ökad risk för typ 1 diabetes. Vi hittade inget samband mellan barnens intag av AD-droppar och dessa riskmarkörer. Det fanns däremot ett samband mellan mammans intag av vitamin D innehållande vitamintillskott under graviteten och barnets riskmarkörer vid 1 års ålder. Den skyddade effekten fanns dock inte längre när barnen var 2.5 år gamla. Eftersom ingen av mammorna hade använt kosttillskott som innehöll enbart vitamin D, kan vi inte säga om den skyddade effekten var orsakad av vitamin D eller något av de andra vitaminerna eller mineralerna.

Intag av sockerrika livsmedel hos 1 år gamla barn i ABIS
Den totala sockerkonsumtionen i befolkningen har varit relativt stabil under de senaste 30 åren, men det har skett en ändring i hur vi konsumerar sockret. Nu äter vi mindre desserter och bitsocker och istället intar vi mer läsk och godis. Det är troligt att barnen står för en större andel av sockerintaget nu än tidigare. I ABIS var det 24% av ettåringarna som fick sötsaker (choklad, godis eller kaffebröd/kakor) oftare än 1-2 ggr per vecka. Dessa barnen fick mer sällan frukt och grönsaker och samtidigt oftare potatischips, pommes frites och grädde jämfört med barnen som fick sötsaker mer sällan. Barnen som ofta fick sötsaker introducerades till sötsaker och söta drycker tidigare än övriga barn. En rad omgivningsfaktorer var associerade till ett frekvent intag av sockerrika livsmedel hos barnen. De vanligaste var att mamman själv åt mycket godis under graviditeten samt att barnet hade äldre syskon.