2006-11-24
Ökad hygien har föreslagits kunna öka risken för obalans i immunförsvaret med både autoimmunitet och allergi som följd, eftersom uttalad hygien kan medföra störd tarmflora, och avvikande mognad av immunförsvaret. Men ökad hygien kan också ha andra effekter.

Så länge polio var ett mycket allmänt virus som drabbade i princip alla barn tidigt i livet då de hade skydd överfört från mamman så medförde infektionen ingen klinisk sjukdom, men när polio blev alltför sällsynt och den generella immuniteten blev för svag så drabbades en del barn alltför sent och kraftigt och ca 1% av de smittade fick"barnförlamning". I enlighet med detta har "Poliohypotesen" framförts, som menar att ett motsvarande sällsynt virus skulle kunna orsaka betacellskada och diabetes hos barn. Vissa virusinfektioner (Enterovirus som Coxsackie och Echo), under graviditeten men även senare, tycks kunna medverka till att barn får diabetes.

Även andra virus (CMV, Rubella, Parotit, Ljunganvirus, Rotavirus) är mer eller mindre misstänkta. Men det finns också flera andra hypoteser.

Komjölksexposition tidigt i livet, möjligen också glutenexposition, kan öka risken för insulinberoende diabetes senare i barnaåren.

Våra och andras resultat ger också stöd för att faktorer som normalt förknippas med utveckling av Typ 2 diabetes (övervikt, låg fysisk aktivitet, stress etc) kanske kan ha betydelse för utveckling av Typ 1 diabetes (Betacellstress-hypotesen, besläktad med Accelerator-hypotesen).

Således har vi funnit att snabb viktökning tidigt i livet är förknippat med ökad risk att utveckla diabetes i barnaåren, och allvarliga livshändelser ser också ut att kunna framkalla diabetes hos barn. Den förändrade livsstilen med epidemiskt ökande fetma och sannolikt ökande frekvens av nedsatt insulinkänslighet är ett allvarligt hot mot hälsan.

Vi har anledning frukta att inte bara Typ 1 diabetes utan även Typ 2 diabetes blir allt vanligare redan i barnaåren.